Med god avskedstårta i magen och vemod i hjärtat har vi nu tackat av sjukgymnast Lars-Olov på kliniken. Tacksamma för alla år vi fått jobba ihop! Så mycket skoj vi haft och allt vi lärt oss längs vägen. Vi önskar honom stort lycka till på sina nya äventyr kära kollega. Han kommer att vara saknad!
Äntligen!
Nu är Mikaela på plats här på kliniken. Med bakgrund inom träning och massage utbildade hon sig till kiropraktor och har arbetat sina första år på egen klinik i Stockholm. Nu har hon vänt hem till Örebro och det är vi så glada för. 1
Hon har redan gjort sina första veckor på kliniken och har varit fullbokad från start. Vi och våra kunder får tillgång till ytterligare en kompetens med mycket energi och höga ambitioner. Vi har öppet hela sommaren så välkommen att boka tid!
Vi har letat och letat, och nu har vi hittat rätt lokal!
Den 1:a april flyttade vi kliniken till Nygatan 16B. Även den nya kliniken ligger centralt och har närhet till parkering (i Behrngaraget). Klicka här för fler tips om var du kan parkera. Vi har dessutom fått ett rum för träningsinstruktioner och utrymme för att bredda vår kompetens och utbud av tjänster.
Vi trivs utmärkt i våra nya lokaler och hoppas att du följer med oss dit!
Varmt välkommen till oss!
Linda, Maria, Arvid och Lars-Olov
På kliniken gör vi vårt yttersta för att minska risken för smittspridning. Vi spritar noggrant ytor i lokalen och kommer inte till jobbet om vi visar minsta tecken på förkylning.
Förutom utökade hygienrutiner har vi också gjort förändringar i vårt schema för att minska antalet personer i väntrummet samtidigt. Vi ber om din hjälp i det genom att om möjligt inte ta med anhörig/sällskap in till kliniken.
Om du känner dig orolig inför ditt besök hos oss eller om du tillhör riskgrupp- kontakta oss så kan vi ordna med ditt besök för att ytterligare minska risk för smitta. Vi kan till exempel hämta dig i trapphuset eller hjälpa dig att boka en tid när få andra är på kliniken. Hos oss kan du också betala via swish eller faktura.
Som alltid gäller att du bokar av ditt besök om du har minsta förkylningssymtom.
Om du är frisk och kry är du hjärtligt välkommen hit till oss och vi kommer som vanligt göra vårt yttersta för att hjälpa dig med dina besvär!
Vad är det som smäller? undrar nog många ute i väntrummet. Svaret är att det är någon av oss som behandlar med dropteknik. Det har använts väldigt länge framförallt i USA men har inte slagit igenom så stort i Sverige ännu. När man behandlar med dropteknik har man en dropplatta till sin hjälp. Man lägger den led man bedömt behöver få bättre rörlighet på plattan, lyfter upp plattan ca 1 cm, när man sedan manipulerar eller knuffar till den stela leden så slår plattan ihop med hög hastighet. Enligt fysikens lagar kan man genom att öka hastigheten dra ner på kraften i manipulationen och ändå få en tillräcklig impuls. Den låga kraften gör också att man kan lägga ett mjukare tryck mot leden. Ibland räcker det med en impuls, ibland krävs upprepade droppar. Om vi väljer en vanlig manuell teknik eller drop utgår alltid från vilken teknik vi tror är mest effektiv och snällast, men alla leder i nacke, rygg, bäcken, armar och ben kan behandlas med den här tekniken.
Många som mår bra av manipulation i nacken men som tycker det är läskigt att låna ut nacke och huvud till terapeuten tycker att drop är mycket lättare att stå ut med. Fötter är också mycket tacksamma att behandla med drop då det är en stum men samtidigt neurologiskt komplex konstruktion. Man måste ha en hög impuls för att åstadkomma en ökad rörlighet i foten men vill inte att det ska göra ont vilket det ofta gör när man behandlar utan drop.
Stela höftleder blir ofta snabbt och hållbart rörligare.
Lederna kring skuldran, som ofta behöver behandling vid axelbesvär, kommer man också åt på ett skonsamt sätt med dropteknik.
Undrar ni något om droptekniken eller om din åkomma kan vara enklare att behandla med drop så är det bara att höra av sig.
Vi har väldigt många patienter som kommer till oss med besvär av hälsporre eller plantarfasciit. Den typen av smärta på stortåsidan av hälen ska det handla om nu. Det råder också en viss begreppsförvirring som jag hoppas kunna avhjälpa.
Först kort om anatomin: foten är byggd som en valvbro av svagt kilformade ben, valvet är högre på stortåsidan. För att stötta upp valvbron har man muskler och ledband. Längs hela undersidan av foten löper en bindvävsplatta, plantarfascian.
När man har ont i hälen brukar det bero på följande: lederna i foten har blivit stela och/eller musklerna försvagade till följd av oträning (eftersom vi går omkring i skor på hårda underlag istället för barfota på savannen). Det inre höga fotvalvet blir då sänkt och förlängt i en flackare båge. Det trycker fästpunkterna baktill i hälen och framtill i framfoten längre ifrån varandra. Detta leder till ett ökat drag i plantarfascian som ni minns håller ihop valvet undertill. Det här ökade draget kan uppfattas som en stramning under foten. Om det här draget blir tillräckligt stort eller ligger kvar tillräckligt länge kan infästningen baktill börja bli irriterad och skicka signaler till hjärnan om överbelastningen. Detta kan såklart ske akut om man exempelvis sprungit längre än vanligt eller utfört ovana belastade aktiviteter. Det kan också komma smygande över längre tid. Hjärnan kommer troligen tolka överbelastningssignalen som hotfull och förklara för dig att: det gör ont under hälen och det är ett hot mot din överlevnad (tänk bara om det skulle komma ett lejon farande och du inte kan springa därifrån för att du har ont i foten?!). Om du struntar i att det gör ont kan överbelastningen övergå i en liten strukturskada i infästningen. Kroppen svarar med en inflammation för att läka ut skadan, det här definieras då som en plantarfasciit, inflammation i plantarfascian. Om du trots smärtan fortsätter att belasta foten riktigt länge kommer kroppen försöka stärka upp det skadade området genom att bygga på med mer ben. Man ser då på röntgen en liten förtätning vid infästningen mot benet, det är det man kallar en hälsporre.
Vad ska man då göra åt eländet? Det smartaste är såklart att förebygga genom att skaffa sig starka muskler i fötterna med olika styrkeövningar. Man kan också träna fötterna genom att springa i tunna skor utan vare sig stabilitet eller stötdämpning. Detta måste man dock vänja sig vid sakta och under lång tid, man köper inte ett par barfotaskor och kör sin vanliga runda då får man räkna med stora problem. Man bör också generellt öka sin belastning i en takt som kroppens olika strukturer hinner anpassa sig till.
Om man väl fått ont då? Då bör man söka hjälp hos en naprapat eller sjukgymnast som är bra på fötter. Du bör då få en undersökning av foten och en bedömning av hur långt skadeförloppet gått. Din terapeut bör sedan utreda vilka bakomliggande orsaker som är inblandade. Sänkt fotvalv? Svaga muskler? Fel skor? För hög belastning? Om du bara har ont i ena foten bör man jämföra fötterna och dessutom undersöka ryggen då oliksidig rörelse i ryggen fortplantar sig till ben och fötter. Det innebär att du kanske behöver behandling av ryggen för att foten ska bli bra! När man konstaterat vad som är problemet gäller det att lösa det. Behandlingen av ryggen är ungefär densamma som vid ryggont. Behandlingen av foten bör bestå av uppmjukning av den stela foten, övningar för att stärka musklerna i foten och en plan för om och hur skadeområdet ska avlastas för att möjliggöra läkning. Det kan man åstadkomma exempelvis genom tejpning eller gjutna skoilägg. Ibland kompletterar man med stötvågsbehandling eller akupunktur lokalt på hälen för att påskynda läkningen.
Om du agerat snabbt när du bara har en stramning under foten och kroppen inte har tvingats ta till en inflammation kan smärtan försvinna omedelbart efter behandling. Har den gått över i inflammation kan det ta ett par veckors avlastning med smärtfri aktivitet innan det ger sig. Har du gått riktigt länge med problem från både rygg och fot kan det ta längre tid att få nerverna i området att lugna sig men du bör efter kort tid se tecken på att det går åt rätt håll.
Tips på bra övningar och exempel på hur vi behandlar foten kan du se på vår instagram @cityklinikenorebro och facebooksida Citykliniken Örebro. Behöver du hjälp med din fot är du hjärtligt välkommen att boka en tid via hemsidan.
/Lars-Olov
Att kvinnans kropp har förmågan att bära samt föda barn och att kroppen kan anpassa sig till en graviditet är helt fantastiskt! Trots att graviditeten är ett naturligt tillstånd så kan en del besvär uppstå. Graviditeten är individuell och påverkar kvinnan på olika sätt. Vissa har en hel del besvär och andra inga alls. En del kvinnor får ont av sk. foglossning/bäckenupplucking, den process som mjukar upp ledband inför förlossningen. Det är, trots att det kan vara besvärligt, helt ofarligt och normalt. Dock finns en hel del saker man kan göra för att lindra, här är några tips:
• Ta lite kortare steg. Det minskar påfrestningen på bäckenet.
• När du går i trappor, ta ett steg i taget
• Strunta i de högklackade skorna
• När du ligger på sidan, använd kuddar som stöttar mellan knäna och under magen
• Om du vill hålla igång med träning är vattengympa den mest skonsamma träningsformen
• Speciella elastiska gravidbälten kan lindra och stötta.
Foglossning är inget man kan behandla bort, undantaget om bäckensmärtan sitter på ena sidan. Då kan behandling hos sjukgymnast eller naprapat hjälpa.
Några månader efter graviditeten stabiliseras ledband och bäcken igen. Kvarstår besvären trots att lång tid gått? Boka en tid för en koll av ryggen! Vi kanske kan hjälpa dig att komma på fötter igen!
Den växande magen förändrar kroppens tyngdpunkt och kan påverka hållningen när bäckenet tippas framåt och svanken ökar. Detta gör att samspelet mellan mag- och ryggmuskler förändras. Musklerna får arbeta mot en ny tyngdkraft och blir spända på ett annat sätt än tidigare.
Muskelspänningar och låsningar i rygg och nacke är inte helt ovanliga.
Som vi nämnt i tidigare inlägg i vårt gravid tema så är foglossningar inget som man kan behandla bort utan detta är naturlig process i kroppen för att mjuka upp leder och fogar i bäckenet inför förlossningen. Svanken ökar, tyngdpunkten förskjuts framåt och ryggmusklerna får arbeta mer. Vissa får väldigt ont med smärtande hugg och molvärk medans andra förblir smärtfria graviditeten igenom. Undantaget, som är fullt behandlingsbart, är om smärtan sitter på ena sidan i bäckenleden, då är det troligt att leden är låst i kombination med att muskulaturen runt länd och säte är väldigt spänd.
På samma sätt kan man när magen och brösten börjar växa och bli tyngre få mycket spänningar i bröstryggen och upp i nacken. Hållningen förändras tyngdpunkten förskjuts framåt. För att kompensera detta skjuts huvudet fram. Även axlarna dras framåt.
Vi på Citykliniken behandlar gravida med mobilisering/manipulation, pressur, massage och stretch. En växande mage är inga problem då behandlingen kan utföras sidliggande eller sittande framåtlutad vid behandlingsbänk.
Efter graviditet
Efter förlossningen har de flesta mammor mer eller mindre känningar från bäcken och ländrygg. Förlossningen i sig är ett trauma mot bäckenleder och bäckenbotten. Kroppen har fortfarande hormonet relaxin som gör lederna mjukare i ungefär 3 månader efter graviditeten. Magmusklerna har nästan alltid blivit utspända och avstängda under graviditetens slutskede. Det gör att du har en ökad rörlighet med minskad muskulär kontroll. Därför bör du anpassa din belastning den första tiden.
Så snart orken finns bör du börja motionera så smått. Promenader är ett bra sätt att starta upp kroppen och få igång rörligheten i ryggen. Tyngdpunkten som flyttats i takt med magens tillväxt ska nu anpassas till en mindre mage. Rörligheten i delar av ryggen som inte kunnat röra sig på länge ska vridas igång. När man är två som går tillsammans bör den nyblivna mamman oftast gå utan vagn så hon har möjlighet att slänga med armarna och röra på ryggen.
Magmusklerna ska börja aktiveras. Man börjar alltid med att väcka de djupaste, tvära magmusklerna som är viktiga ryggstabiliserare. De aktiveras genom att man gör ett bäckenbottenknip och samtidigt med minsta möjliga kraft drar in magen nedanför naveln mot ryggraden. Det här kan vara trixigt att hitta, testa i magliggande, sidliggande, ryggliggande, sittande och stående. Tveka inte att söka hjälp hos barnmorska, sjukgymnast eller naprapat om det inte funkar för det här är grunden för din fortsatta träning.
Arbetar du på kontor? Visste du att en kontorsarbetare kan spendera sammanlagt upp till 8 år vid sitt skrivbord under sin karriär! En god anledning att tänka på ergonomin därmed. Värk i ländryggen, axlar och nacke drabbar många. Ofta är ett stillasittande jobb boven i dramat. Vi tenderar att hänga som hösäckar över våra skrivbord, fastnar i samma dåliga rörelsemönster och sitter på samma sätt vecka ut och vecka in. Känns det igen?
Det finns några enkla tips som kan hjälpa dig på vägen till en bättre ergonomi:
• Tippa sitsen lite framåt så att framkanten är några cm lägre än bakkanten. Då behåller du svanken och det medför att hela ryggen får en bättre position/hållning.
• Om du har armstöd, justera dem så att du kan ha 90° i armbågslederna och axlar avslappnat nedsjunkna. Om armstöden är i vägen så att du inte kan komma nära skrivbordet är det dock bättre att montera bort dem.
• För att undvika spänningar och smärta i nacken, höj skärmens överkant
till ögonnivå.
• Ha gärna datormusen integrerad i tangentbordet eller placera musen närmre magen. All belastning utanför axelbredd skapar statisk belastning på skuldran.
• Variera din arbetsposition. Sitt ibland tillbakalutad och ibland mer upprätt. Alternera mellan stående och sittande om du har ett höj-och
sänkbart bord.
Kom ihåg att ta pauser, res och rör på dig. En promenad på lunchen och regelbundna turer till kaffeautomaten eller skrivaren kan också ge en välbehövlig paus.
Försök vara aktiv den tid du inte är på jobbet.
Här kommer ett inlägg om en av våra behandlingstekniker, Dry needling.
Dry needling kallas också triggerpunktsakupunktur eftersom man behandlar
triggerpunkter med nål. De nålar som används är akupunkturnålar men
tekniken har väldigt lite med traditionell kinesisk akupunktur att göra.
Den kinesiska akupunkturens historia går flera tusen år tillbaka och
bygger på helt andra teorier och erfarenheter. För att krångla till det
ytterligare så finns en förenklad form av den kinesiska akupunkturen som
kallas västerländsk akupunktur. Den är idag väl utbredd inom den svenska
sjukvården. Det är ofta denna modell som praktiseras av sjukgymnaster
och sjuksköterskor på vårdcentraler runt om i landet.
Dry needling har dock väldigt lite med dessa två behandlingsmodeller
att göra då den har sitt eget ursprung. Tekniken uppkom på 40-talet då
två läkare vid namn Simons och Travell började kartlägga muskulära
triggerpunkter som en orsak till smärta i kroppen. Triggerpunkterna
visade sig kunna referera smärta till andra delar av kroppen. Punkter i
nacke och skuldra visade sig kunna ge huvudvärk, triggerpunkter i höften
visade sig kunna ge refererad smärta som liknade ischias (idag kallad
falsk ischias).
Olika tekniker forskades fram för att behandla dessa tillstånd. En av de
tekniker man använde var injektioner så kallad wet needling. Då man
sedan gjorde jämförelsestudier visade det sig att injektionsvätskan hade
väldigt liten betydelse för patientens förbättring. Det som visade sig
vara mer avgörande var att träffa den exakta triggerpunkten i de
muskelfibrer som gav den refererade smärtan. Då man träffade rätt så
uppstod små snabba muskelsammandragningar, idag kallade local twich
response De breda injektionsnålarna har senare ersatts med tunna
akupunkturnålar vilket gör behandlingen mindre smärtsam både under tiden
och efteråt.
Det är viktigt att förstå skillnaden mellan akupunktur och Dry needling
eftersom de används vid helt olika åkommor. Då jag jobbar med båda dessa
tekniker så vet jag att det emellanåt kan vara aningen förvirrande för
mina patienter.
Teknikmässigt skiljer sig behandlingarna åt. Vid traditionell
akupunkturbehandling låter man ofta nålen sitta kvar och patienten
märker inte nålen nämnvärt. Vid Dry needling så sticks nålen in i de
muskelfibrer där triggerpunkten finns. Efter det letas ”twich response”
via speciella nåltekniker för att få en omstart i nervsystemets
aktivering av muskeln. Det ger en djup sammandragande sensation i
muskeln och ofta kan den refererade smärtan som patienten söker för
upplevas i samband med behandling. Då twich response har upphört anses
triggerpunkten vara deaktiverad och nålen tas ut.
Dry needeling används bara för muskulära triggerpunkter medan akupunktur
har ett betydligt bredare behandlingsområde. Då det handlar om
muskulära triggerpunkter är dock denna behandlingsteknik i mitt tycke
helt överlägsen när det gäller behandlingsresultat. De flesta svarar
väldigt bra och efter 2-4 behandlingar så ska man märka en markant
förbättring.
Triggerpunkter uppstår då muskulaturen får syrebrist och specifika
fibrer får svårt att slappna av. Orsaken kan vara överbelastning via
långvarigt statiskt arbete eller en överbelastning vid ett enskilt
tillfälle. Det kan också vara beroende av hur nervsystemet mår då en
nerv som inte mår bra kan skapa triggerpunkter i den muskulatur som den
bestämmer över. Därför kombineras Dry Needling behandlingen ofta med
behandling av kotpelaren för att frigöra nerven vid dess ursprung och ge
nerven bättre förutsättningar att kunna styra muskulaturen optimalt.
Dry Needling är än så länge inte så känt i Sverige. Men jag upplever att
fler och fler patienter kommer för just den typen av nålbehandling. Har
du funderingar om vad behandlingen kan hjälpa för och om det kan passa
dig så kan du höra av dig till mig på mejl eller telefon, kontaktuppgifter finns på hemsidan.
/Arvid Leg. Sjukgymnast och Akupunktör på Citykliniken Örebro.
Löparskador- orsaker och uppkomst
Många löpare blir skadade någon gång. De flesta faktiskt. Så många som 20-80% av alla löpare enligt studier. Trots dessa höga siffror är löpning mycket bra träning för kroppen. Det är mer hur vi tar oss an löpningen som är problemet. Men det är trist när det händer. Känslan av att riktigt kommit igång med löpträningen, ökad distans, ökad speed och plötsligt så protesterar kroppen. Vad gick fel, vad gör ont och hur kan jag förebygga att detta händer?
Löparskador är överbelastningsskador. Det sker då vävnaden utsätts för mer påfrestning än vad den klarar av. Orsakerna kan vara flera:
-En vanlig orsak är för snabb ökning av träningsdos. Tåligheten för kroppens senor och muskler går att träna upp om man utsätter den för successivt ökande belastning. Men om man ökar den tålighetsträningen för snabbt riskerar man att skada vävnaden.
-Överbelastningen kan också orsakas av låsningar i ryggradens leder som, om de inte rör sig som de ska, orsakar kompensationsmönster när du rör dig och därigenom sned belastar.
Vilka är det vanligast löparrelaterade skadorna ?
1.Benhinneinflammation
Smärta och ömhet längs insidan av skenbenets nedre del. Vanligtvis gör det mest ont 5 till 15 centimeter över den inre fotknölen. Ibland bara ont när du springer eller motionerar.
Orsak: Det kan bero på att benhinnorna blir överbelastade om du har fel fotställning och faller inåt när du sätter i foten. Det kan också bero på att du ökat din träningsmängd för fort, har dåliga eller fel skor eller springer på för hårt underlag.
Börjar med att du känner stelhet i hälsenan. Efter ett tag blir den öm och därefter kan de värka i den, även när du inte tränar.
Orsak: Ofta beror det på att du har överbelastat hälsenan; tränat hårt eller ensidigt eller kanske på ett annat sätt än du brukar till exempel på nytt underlag. Det kan också bero på överpronation och att du inte har skor som kompenserar det.
Smärta i en punkt under främre delen av hälen mot fotens insida. Det gör ont att gå, framför allt på hårt underlag. Värst är de första stegen på morgonen.
Orsak: Du har tränat för hårt eller för mycket under en längre tid, löptränat för mycket på hårt underlag. Det är också vanligt att hälsporre orsakas av felaktig fot isättning
Smärta på utsidan av knäet och ibland även utsidan av låret. Smärtan ökar under löpningen, framför allt i upp- och nedförsbackar.
Orsak: Det kan bero på många olika orsaker. Den vanligaste är stela muskler, senor och leder som rör sig i en felaktig vinkel. Men orsaken kan också vara fel teknik, olika långa ben, slitna skor, fel fotställning, för snabb ökning av träningsmängden eller distansen eller helt enkelt att du sprungit på lutande underlag.
Behandling vid löparskador
Det finns två bitar i behandling av löparskador. Det ena är att behandla själva vävnadsskadan. Det kan vara tex stötvågsbehandling, akupunktur, massage, manipulation/mobilisering av leder för att återställa rörlighet. Den andra biten fokuserar man på biomekaniken kring löpningen. Genom att förändra tekniken kan de samlade krafterna över fot, knä, höft och rygg omfördelas och därigenom förebygga att skadorna återkommer.
Några tips att tänka på:
Tveka inte att kontakta oss för råd och behandling! Bättre att ta tag i problemet och korrigera orsaker än att nöta på och tänka att det går över.
Trevlig löparsommar/Linda & Maria
