Semesterschema 2017

Vi varvar våra semesterveckor och så att kliniken kan ha öppet hela sommaren. Om du får besvär och din ordinarie terapeut är ledig- tveka inte att ta kontakt med någon av de andra på kliniken! Vi önskar er en riktigt trevlig sommar!

v 25   Lars-Olov semester

v 26  Lars-Olov, Arvid semester

v 27  Arvid semester

v 28  Arvid, Maria semester

v 29  Linda, Maria semester

v 30 Lars-Olov, Linda, Maria semester

v 31  Lars-Olov, Arvid semester

v 32  Lars-Olov, Linda semester

v 33 Maria semester

Plantarfasciit och hälsporre

plantarfasciit

 

Vi har väldigt många patienter som kommer till oss med besvär av hälsporre eller plantarfasciit. Den typen av smärta på stortåsidan av hälen ska det handla om nu. Det råder också en viss begreppsförvirring som jag hoppas kunna avhjälpa.

Först kort om anatomin: foten är byggd som en valvbro av svagt kilformade ben, valvet är högre på stortåsidan. För att stötta upp valvbron har man muskler och ledband. Längs hela undersidan av foten löper en bindvävsplatta, plantarfascian.

När man har ont i hälen brukar det bero på följande: lederna i foten har blivit stela och/eller musklerna försvagade till följd av oträning (eftersom vi går omkring i skor på hårda underlag istället för barfota på savannen). Det inre höga fotvalvet blir då sänkt och förlängt i en flackare båge. Det trycker fästpunkterna baktill i hälen och framtill i framfoten längre ifrån varandra. Detta leder till ett ökat drag i plantarfascian som ni minns håller ihop valvet undertill. Det här ökade draget kan uppfattas som en stramning under foten. Om det här draget blir tillräckligt stort eller ligger kvar tillräckligt länge kan infästningen baktill börja bli irriterad och skicka signaler till hjärnan om överbelastningen. Detta kan såklart ske akut om man exempelvis sprungit längre än vanligt eller utfört ovana belastade aktiviteter. Det kan också komma smygande över längre tid. Hjärnan kommer troligen tolka överbelastningssignalen som hotfull och förklara för dig att: det gör ont under hälen och det är ett hot mot din överlevnad (tänk bara om det skulle komma ett lejon farande och du inte kan springa därifrån för att du har ont i foten?!). Om du struntar i att det gör ont kan överbelastningen övergå i en liten strukturskada i infästningen. Kroppen svarar med en inflammation för att läka ut skadan, det här definieras då som en plantarfasciit, inflammation i plantarfascian. Om du trots smärtan fortsätter att belasta foten riktigt länge kommer kroppen försöka stärka upp det skadade området genom att bygga på med mer ben. Man ser då på röntgen en liten förtätning vid infästningen mot benet, det är det man kallar en hälsporre.

Vad ska man då göra åt eländet? Det smartaste är såklart att förebygga genom att skaffa sig starka muskler i fötterna med olika styrkeövningar. Man kan också träna fötterna genom att springa i tunna skor utan vare sig stabilitet eller stötdämpning. Detta måste man dock vänja sig vid sakta och under lång tid, man köper inte ett par barfotaskor och kör sin vanliga runda då får man räkna med stora problem. Man bör också generellt öka sin belastning i en takt som kroppens olika strukturer hinner anpassa sig till.

Om man väl fått ont då? Då bör man söka hjälp hos en naprapat eller sjukgymnast som är bra på fötter. Du bör då få en undersökning av foten och en bedömning av hur långt skadeförloppet gått. Din terapeut bör sedan utreda vilka bakomliggande orsaker som är inblandade. Sänkt fotvalv? Svaga muskler? Fel skor? För hög belastning? Om du bara har ont i ena foten bör man jämföra fötterna och dessutom undersöka ryggen då oliksidig rörelse i ryggen fortplantar sig till ben och fötter. Det innebär att du kanske behöver behandling av ryggen för att foten ska bli bra! När man konstaterat vad som är problemet gäller det att lösa det. Behandlingen av ryggen är ungefär densamma som vid ryggont. Behandlingen av foten bör bestå av uppmjukning av den stela foten, övningar för att stärka musklerna i foten och en plan för om och hur skadeområdet ska avlastas för att möjliggöra läkning. Det kan man åstadkomma exempelvis genom tejpning eller gjutna skoilägg. Ibland kompletterar man med stötvågsbehandling eller akupunktur lokalt på hälen för att påskynda läkningen.

Om du agerat snabbt när du bara har en stramning under foten och kroppen inte har tvingats ta till en inflammation kan smärtan försvinna omedelbart efter behandling. Har den gått över i inflammation kan det ta ett par veckors avlastning med smärtfri aktivitet innan det ger sig. Har du gått riktigt länge med problem från både rygg och fot kan det ta längre tid att få nerverna i området att lugna sig men du bör efter kort tid se tecken på att det går åt rätt håll.

Tips på bra övningar och exempel på hur vi behandlar foten kan du se på vår instagram @cityklinikenorebro och facebooksida Citykliniken Örebro. Behöver du hjälp med din fot är du hjärtligt välkommen att boka en tid via hemsidan.

/Lars-Olov

Graviditet – orsaker till besvär från rygg och vad du kan göra åt det

pregnant-1597889_1920

 

Att kvinnans kropp har förmågan att bära samt föda barn och att kroppen kan anpassa sig till en graviditet är helt fantastiskt! Trots att graviditeten är ett naturligt tillstånd så kan en del besvär uppstå. Graviditeten är individuell och påverkar kvinnan på olika sätt. Vissa har en hel del besvär och andra inga alls. En del kvinnor får ont av sk. foglossning/bäckenupplucking, den process som mjukar upp ledband inför förlossningen. Det är, trots att det kan vara besvärligt, helt ofarligt och normalt. Dock finns en hel del saker man kan göra för att lindra, här är några tips:


• Ta lite kortare steg. Det minskar påfrestningen på bäckenet.
• När du går i trappor, ta ett steg i taget
• Strunta i de högklackade skorna
• När du ligger på sidan, använd kuddar som stöttar mellan knäna och under magen
• Om du vill hålla igång med träning är vattengympa den mest skonsamma träningsformen
• Speciella elastiska gravidbälten kan lindra och stötta.

Foglossning är inget man kan behandla bort, undantaget om bäckensmärtan sitter på ena sidan. Då kan behandling hos sjukgymnast eller naprapat hjälpa.
Några månader efter graviditeten stabiliseras ledband och bäcken igen. Kvarstår besvären trots att lång tid gått? Boka en tid för en koll av ryggen! Vi kanske kan hjälpa dig att komma på fötter igen!

Den växande magen förändrar kroppens tyngdpunkt och kan påverka hållningen när bäckenet tippas framåt och svanken ökar. Detta gör att samspelet mellan mag- och ryggmuskler förändras. Musklerna får arbeta mot en ny tyngdkraft och blir spända på ett annat sätt än tidigare.
Muskelspänningar och låsningar i rygg och nacke är inte helt ovanliga.
Som vi nämnt i tidigare inlägg i vårt gravid tema så är foglossningar inget som man kan behandla bort utan detta är naturlig process i kroppen för att mjuka upp leder och fogar i bäckenet inför förlossningen. Svanken ökar, tyngdpunkten förskjuts framåt och ryggmusklerna får arbeta mer. Vissa får väldigt ont med smärtande hugg och molvärk medans andra förblir smärtfria graviditeten igenom. Undantaget, som är fullt behandlingsbart, är om smärtan sitter på ena sidan i bäckenleden, då är det troligt att leden är låst i kombination med att muskulaturen runt länd och säte är väldigt spänd.
På samma sätt kan man när magen och brösten börjar växa och bli tyngre få mycket spänningar i bröstryggen och upp i nacken. Hållningen förändras tyngdpunkten förskjuts framåt. För att kompensera detta skjuts huvudet fram. Även axlarna dras framåt.

Vi på Citykliniken behandlar gravida med mobilisering/manipulation, pressur, massage och stretch. En växande mage är inga problem då behandlingen kan utföras sidliggande eller sittande framåtlutad vid behandlingsbänk.

Efter graviditet

Efter förlossningen har de flesta mammor mer eller mindre känningar från bäcken och ländrygg. Förlossningen i sig är ett trauma mot bäckenleder och bäckenbotten. Kroppen har fortfarande hormonet relaxin som gör lederna mjukare i ungefär 3 månader efter graviditeten. Magmusklerna har nästan alltid blivit utspända och avstängda under graviditetens slutskede. Det gör att du har en ökad rörlighet med minskad muskulär kontroll. Därför bör du anpassa din belastning den första tiden.
Så snart orken finns bör du börja motionera så smått. Promenader är ett bra sätt att starta upp kroppen och få igång rörligheten i ryggen. Tyngdpunkten som flyttats i takt med magens tillväxt ska nu anpassas till en mindre mage. Rörligheten i delar av ryggen som inte kunnat röra sig på länge ska vridas igång. När man är två som går tillsammans bör den nyblivna mamman oftast gå utan vagn så hon har möjlighet att slänga med armarna och röra på ryggen.
Magmusklerna ska börja aktiveras. Man börjar alltid med att väcka de djupaste, tvära magmusklerna som är viktiga ryggstabiliserare. De aktiveras genom att man gör ett bäckenbottenknip och samtidigt med minsta möjliga kraft drar in magen nedanför naveln mot ryggraden. Det här kan vara trixigt att hitta, testa i magliggande, sidliggande, ryggliggande, sittande och stående. Tveka inte att söka hjälp hos barnmorska, sjukgymnast eller naprapat om det inte funkar för det här är grunden för din fortsatta träning.

 

 

Ergonomi för kontorsarbete

Arbetar du på kontor? Visste du att en kontorsarbetare kan spendera sammanlagt upp till 8 år vid sitt skrivbord under sin karriär! En god anledning att tänka på ergonomin därmed. Värk i ländryggen, axlar och nacke drabbar många. Ofta är ett stillasittande jobb boven i dramat. Vi tenderar att hänga som hösäckar över våra skrivbord, fastnar i samma dåliga rörelsemönster och sitter på samma sätt vecka ut och vecka in. Känns det igen?

Det finns några enkla tips som kan hjälpa dig på vägen till en bättre ergonomi:

• Tippa sitsen lite framåt så att framkanten är några cm lägre än bakkanten. Då behåller du svanken och det medför att hela ryggen får en bättre position/hållning.
• Om du har armstöd, justera dem så att du kan ha 90° i armbågslederna och axlar avslappnat nedsjunkna. Om armstöden är i vägen så att du inte kan komma nära skrivbordet är det dock bättre att montera bort dem.
• För att undvika spänningar och smärta i nacken, höj skärmens överkant
till ögonnivå.
• Ha gärna datormusen integrerad i tangentbordet eller placera musen närmre magen. All belastning utanför axelbredd skapar statisk belastning på skuldran.
• Variera din arbetsposition. Sitt ibland tillbakalutad och ibland mer upprätt. Alternera mellan stående och sittande om du har ett höj-och
sänkbart bord.

Kom ihåg att ta pauser, res och rör på dig. En promenad på lunchen och regelbundna turer till kaffeautomaten eller skrivaren kan också ge en välbehövlig paus.
Försök vara aktiv den tid du inte är på jobbet.

Dry Needling

1-1puncio-1024x683

Här kommer ett inlägg om en av våra behandlingstekniker, Dry needling.

Dry needling kallas också triggerpunktsakupunktur eftersom man behandlar
triggerpunkter med nål. De nålar som används är akupunkturnålar men
tekniken har väldigt lite med traditionell kinesisk akupunktur att göra.
Den kinesiska akupunkturens historia går flera tusen år tillbaka och
bygger på helt andra teorier och erfarenheter. För att krångla till det
ytterligare så finns en förenklad form av den kinesiska akupunkturen som
kallas västerländsk akupunktur. Den är idag väl utbredd inom den svenska
sjukvården. Det är ofta denna modell som praktiseras av sjukgymnaster
och sjuksköterskor på vårdcentraler runt om i landet.

Dry needling har dock väldigt lite med dessa två behandlingsmodeller
att göra då den har sitt eget ursprung. Tekniken uppkom på 40-talet då
två läkare vid namn Simons och Travell började kartlägga muskulära
triggerpunkter som en orsak till smärta i kroppen. Triggerpunkterna
visade sig kunna referera smärta till andra delar av kroppen. Punkter i
nacke och skuldra visade sig kunna ge huvudvärk, triggerpunkter i höften
visade sig kunna ge refererad smärta som liknade ischias (idag kallad
falsk ischias).

Olika tekniker forskades fram för att behandla dessa tillstånd. En av de
tekniker man använde var injektioner så kallad wet needling. Då man
sedan gjorde jämförelsestudier visade det sig att injektionsvätskan hade
väldigt liten betydelse för patientens förbättring. Det som visade sig
vara mer avgörande var att träffa den exakta triggerpunkten i de
muskelfibrer som gav den refererade smärtan. Då man träffade rätt så
uppstod små snabba muskelsammandragningar, idag kallade local twich
response De breda injektionsnålarna har senare ersatts med tunna
akupunkturnålar vilket gör behandlingen mindre smärtsam både under tiden
och efteråt.

Det är viktigt att förstå skillnaden mellan akupunktur och Dry needling
eftersom de används vid helt olika åkommor. Då jag jobbar med båda dessa
tekniker så vet jag att det emellanåt kan vara aningen förvirrande för
mina patienter.

Teknikmässigt skiljer sig behandlingarna åt. Vid traditionell
akupunkturbehandling låter man ofta nålen sitta kvar och patienten
märker inte nålen nämnvärt. Vid Dry needling så sticks nålen in i de
muskelfibrer där triggerpunkten finns. Efter det letas ”twich response”
via speciella nåltekniker för att få en omstart i nervsystemets
aktivering av muskeln. Det ger en djup sammandragande sensation i
muskeln och ofta kan den refererade smärtan som patienten söker för
upplevas i samband med behandling. Då twich response har upphört anses
triggerpunkten vara deaktiverad och nålen tas ut.

Dry needeling används bara för muskulära triggerpunkter medan akupunktur
har ett betydligt bredare behandlingsområde. Då det handlar om
muskulära triggerpunkter är dock denna behandlingsteknik i mitt tycke
helt överlägsen när det gäller behandlingsresultat. De flesta svarar
väldigt bra och efter 2-4 behandlingar så ska man märka en markant
förbättring.

Triggerpunkter uppstår då muskulaturen får syrebrist och specifika
fibrer får svårt att slappna av. Orsaken kan vara överbelastning via
långvarigt statiskt arbete eller en överbelastning vid ett enskilt
tillfälle. Det kan också vara beroende av hur nervsystemet mår då en
nerv som inte mår bra kan skapa triggerpunkter i den muskulatur som den
bestämmer över. Därför kombineras Dry Needling behandlingen ofta med
behandling av kotpelaren för att frigöra nerven vid dess ursprung och ge
nerven bättre förutsättningar att kunna styra muskulaturen optimalt.

Dry Needling är än så länge inte så känt i Sverige. Men jag upplever att
fler och fler patienter kommer för just den typen av nålbehandling. Har
du funderingar om vad behandlingen kan hjälpa för och om det kan passa
dig så kan du höra av dig till mig på mejl eller telefon, kontaktuppgifter finns på hemsidan.

/Arvid Leg. Sjukgymnast och Akupunktör på Citykliniken Örebro.

 

LÖPNING- OM RÄTT TEKNIK ATT UNDVIKA SKADOR DEL 2

löparskador

Löparskador- orsaker och uppkomst

Många löpare blir skadade någon gång. De flesta faktiskt. Så många som 20-80% av alla löpare enligt studier. Trots dessa höga siffror är löpning mycket bra träning för kroppen. Det är mer hur vi tar oss an löpningen som är problemet. Men det är trist när det händer. Känslan av att riktigt kommit igång med löpträningen, ökad distans, ökad speed och plötsligt så protesterar kroppen. Vad gick fel, vad gör ont och hur kan jag förebygga att detta händer?

Löparskador är överbelastningsskador. Det sker då vävnaden utsätts för mer påfrestning än vad den klarar av. Orsakerna kan vara flera:

-En vanlig orsak är för snabb ökning av träningsdos. Tåligheten för kroppens senor och muskler går att träna upp om man utsätter den för successivt ökande belastning. Men om man ökar den tålighetsträningen för snabbt riskerar man att skada vävnaden.

-Överbelastningen kan också orsakas av låsningar i ryggradens leder som, om de inte rör sig som de ska, orsakar kompensationsmönster när du rör dig och därigenom sned belastar.

 

Vilka är det vanligast löparrelaterade skadorna ?

 

1.Benhinneinflammation 

Smärta och ömhet längs insidan av skenbenets nedre del. Vanligtvis gör det mest ont 5 till 15 centimeter över den inre fotknölen. Ibland bara ont när du springer eller motionerar.

 

Orsak: Det kan bero på att benhinnorna blir överbelastade om du har fel fotställning och faller inåt när du sätter i foten. Det kan också bero på att du ökat din träningsmängd för fort, har dåliga eller fel skor eller springer på för hårt underlag.

 

  1. Hälseneinflammation

Börjar med att du känner stelhet i hälsenan. Efter ett tag blir den öm och därefter kan de värka i den, även när du inte tränar.

 

Orsak: Ofta beror det på att du har överbelastat hälsenan; tränat hårt eller ensidigt eller kanske på ett annat sätt än du brukar till exempel på nytt underlag. Det kan också bero på överpronation och att du inte har skor som kompenserar det.

 

  1. Hälsporre/plantar fasciit

Smärta i en punkt under främre delen av hälen mot fotens insida.  Det gör ont att gå, framför allt på hårt underlag. Värst är de första stegen på morgonen.

 

Orsak: Du har tränat för hårt eller för mycket under en längre tid, löptränat för mycket på hårt underlag. Det är också vanligt att hälsporre orsakas av felaktig fot isättning

 

  1. Löparknä

Smärta på utsidan av knäet och ibland även utsidan av låret. Smärtan ökar under löpningen, framför allt i upp- och nedförsbackar.

Orsak: Det kan bero på många olika orsaker. Den vanligaste är stela muskler, senor och leder som rör sig i en felaktig vinkel. Men orsaken kan också vara fel teknik, olika långa ben, slitna skor, fel fotställning, för snabb ökning av träningsmängden eller distansen eller helt enkelt att du sprungit på lutande underlag.

 

Behandling vid löparskador

Det finns två bitar i behandling av löparskador. Det ena är att behandla själva vävnadsskadan. Det kan vara tex stötvågsbehandling, akupunktur, massage, manipulation/mobilisering av leder för att återställa rörlighet. Den andra biten fokuserar man på biomekaniken kring löpningen.  Genom att förändra tekniken kan de samlade krafterna över fot, knä, höft och rygg omfördelas och därigenom förebygga att skadorna återkommer.

Några tips att tänka på:

 

  • Vila mellan träningspassen – viktigt för återhämtningen och kroppens uppbyggnad.
  • Öka träningsdosen succesivt, det tar tid för kroppen att klara av mer träning.
  • Variera löpträningen, våga träna lättare vissa dagar!
  • Öka intensiteten i din träning allt eftersom, lär dig behärska distansen innan du ökar tempot!
  • Alternera med annan typ av träning som arbetar med andra muskler
  • Stärk kroppen med allsidig styrketräning för att avlasta och stabilisera de muskler som slits hårt vid löpning.
  • Bra skor på fötterna- det är viktigt att de är anpassade efter din fot. Inte för smala framtill. Då trycks tårna ihop och du får sämre grepp och balans i foten. Stöd för hålfoten om det behövs.
  • Se över löptekniken- se våra tidigare inlägg!

 

 

 

Tveka inte att kontakta oss för råd och behandling! Bättre att ta tag i problemet och korrigera orsaker än att nöta på och tänka att det går över.

Trevlig löparsommar/Linda & Maria

Löpning- om rätt teknik för att undvika skador

löpningÄntligen värmer solen, fåglarna kvittrar överallt grönskar det. Helt underbart! Vi tänkte ta upp ämnet löpning några veckor framåt. För att hjälpa och ge tips till både er som är vana att springa och för er som är sugna på att komma igång. Denna vecka skriver vi lite om löpteknik. Egentligen kan ju alla springa, vi har en naturlig inbyggd teknik för löpning. Men den tekniken fungerar lite olika för oss alla och kan vara bra att finslipa lite för att minska risken för skador. Och rätt teknik gör också löpsteget snabbare, lättare och roligare.

 

Vad ska man tänka på som nybörjare och början av löpsäsongen?

  1. Börja lugnt- ha inte för bråttom.  Många går ut för hårt i början och springer för snabbt. Det ökar risken för skador. Är du nybörjare så kan du varva gång och jogging enligt 5min/1 min och öka gradvis med några minuter per vecka. Det här gör att du bygger upp styrkan i fötter, ben, rygg och mage på ett skonsamt sätt och för att kunna hålla tekniken i löpningen framöver.
  2. Fokusera på tiden du är ute istället för hur långt du ska springa.  15-20 minuter räcker i början.
  3. Bra hållning. Sträck på dig och skjut fram höften, dra axlarna bak. Om du säckar ihop som en fällkniv när du springer får du inte tillräckligt med syre till musklerna och uppfattar då joggandet som jobbigt. Med en liten korrigering av hållningen och om du sänker farten går det mycket lättare!
  4. Tänk på att landa med foten under dig, istället för framför. Ett vanligt nybörjarmisstag är att man tar för långa steg och landar på hälen vilket gör att man bromsar steget och får ett hårt nedslag som ökar risken för skador i fötter, knän, höfter och rygg. Landa istället på framfoten och kom ner med hela foten innan du sparkar ifrån.
  5. Använd baklår och rumpa i frånskjutet. Om du landar med foten under dig arbetar du också bättre med stora sätesmuskeln och baksida lår. Jobba med benen bakom kroppen istället för framför. Det avlastar vaderna och låter de stora musklerna runt låren och höfterna jobba vilket är mer naturligt för kroppen.
  6. Pendla inte överdrivet mycket med överkroppen från sida till sida. Undvik att tvista överkroppen från sida till sida- det gör att kraften går i sidled istället för framåt. Håll istället armarna, med ungefär 90 grader i armbågsled, pendlande bredvid dig.
  7. Slappna av. Spänn inte vaderna, utan tänk på att slappna av i musklerna och låta benen pinna på av sig själva.
  8. Alltså: Sträck på dig och slappna av i axlarna. Låt fötterna flytta sig på ett sätt som känns bekvämt, ta inte för långa kliv. Känn in rytmen, andningen blir automatiskt ansträngd när du börjar jogga – den kommer på några veckor bli betydligt lättare!

Kontakta oss gärna om det är något du undrar över eller om du känner att du vill kolla igenom ryggen innan du drar igång. Nästa inlägg kommer vi att behandla ämnet löparskador. Hur de uppkommer, vad som påverkar och hur man kan motverka dem.

Lycka till!

/Maria & Linda